Juli 2007 > Utflykt till Kinnekulle

Utflykt till Kinnekulle

 

Norra Aspamarkens bygdelag tog en välförtjänt paus i arbete med mila och vandringsleder.

Milan revs i under några soliga aprildagar och resulterade i många säckar med prima tivedskol. Vinterns blåsväder, särskilt stormen Per, gjorde att det blev ganska mycket jobb med att göra lederna tillgängliga.

 

En busslast med medlemmar åkte tidigt på lördagsmorgonen den 7 juli mot Kinnekullebygden.  Under eminent guidning av Jan Lundblad åkte vi i Arns och Linnés spår genom det gamla kulturlandskapet. Första stoppet var vid  hantverksgården Furuborg, där frallor och kaffe stod framdukade för vår räkning. Vi fick slå oss ner bland hantverk av olika slag. På Furuborg hade mästersmeden, Therese, sin smedja och hennes smideskonst och här kunde man titta på hennes gesällprov,  en brudklänning och bukett i järnsmide.

 

På gårdsplanen stod en gamla T-ford parkerad och  helt plötsligt blomsterkungen Linné där vid bilen.. Alla herrarna flockades kring den gamla bilen och man studerade ingående hur det såg ut under motorhuven.  En del lyckades till och med få en åktur i den – när bussen backade ut från gårdsplanen, så såg vi Lennart och Eva-Stina susa i väg i T-forden med självaste Linne vid ratten – och vi som trodde att alla var med i bussen!  Vart var de på väg? Jo, till Husaby kyrka, där hann vi i kapp dem Jan berättade engagerat om de gamla tornen som en gång fungerat som både skydd och försvar i ofärdstider. Vi gladdes alla åt att vi inte behövde gå upp i tornen. Trappstegen där var visst drygt alnshöga så det hade varit slitsamt att ta sig upp i den ena tornet och säkert inte lättare att ta sig ned i den andra. Trapporna var enkelriktade!

Vi vandrade vidare förbi 2000-årsaltaret nedanför kyrkan bort till Husaby Källa där Olof Skötkonung enligt tradition döptes. 

 

Turen fortsatte nedför Kinnekulles sluttningar och förbi Cementas gamla stenbrott ned mot Hellekis säteri.   Här flanerade en del i trädgården och andra var i stallarna och tittade på åkvagnar och seldon.  I trädgården prunkade det i perenna rabatten – och ogräsen var fanns de?  Kanske trivs de inte lika bra i zon 1 och kalkhaltig jord som i våra kallare och kargare trakter.  I parken fanns många för våra trakter exotiska träd bl. a ett valnötsträd. Vi bänkade hos under 100-åriga vinrankor för att äta middag i caféet. Undrar när druvklasarna mognar?  Då skulle vi gärna vilja vara där!

 

Efter en delikat måltid så var det dags att åka vidare genom Valle härad på Billingens västra sida.  Att åka buss där var ibland en hissnande färd på de små smala vägarna. – gick det verkligen att möta bilar där? Vi stannade vid Höjentorp och promenerade genom en lökdoftande lund upp till platsen där slott en gång legat. Det enda som finns kvar av slottet är källarvalven. En del var modiga nog att kliva ned i underjorden! Så var i alla samlade för avfärd mot Skara och museet där Jan guide oss runt i medeltidsutställning.

 

Så var utflykten till lövskogsriket slut och nu kan vi drömma om nya utflykter - kanske till ett vårligt Kinnekulle i fågelbärsträdsblom och blommande ramslök?

 

Läs mer

Startades 1994

 

Länk 1

Länk 2

Länk 3